Jag läste precis på speldesignern, artisten och författaren Bobbi Sands blogg om hennes stress och tvivel. Detta måste vara utbrett bland alla som satsar på sitt skapande. Arbetar jag på rätt saker? Är det nån mening med det jag gör? För vem gör jag dem? Grubblar jag för mycket på mitt grubbel?
Själv blev jag i onsdags orolig för att mitt tvivel procuderat en poltergeist som knuffade och välte mina saker. Det låter löjligt och roligt att säga, men faktum är att jag inte drog för mörkergardinerna helt när jag sov den dagen. Poltergeisten var med största sannolikhet en fantasi, men tvivlet och oron var äkta, om än övergående.
Jag finner stöd i att tänka att det inte finns en enkel lösning. Frustrationen kommer från idén om att man kan trycka på en själslig knapp så man blir lycklig, inspirerad, produktiv och hyllad. Släpper jag den idén kan jag inse att det finns en komplicerad lösning. Jag kan göra mitt liv och mitt skapande bättre genom att använda mina insikter och min organisatoriska förmåga till det yttersta. Detta förtjänar en punktlista:
* Acceptera att mitt behov av att skapa efter eget huvud är verkligt. Jag mår inte bra utan skapande.
* Har jag egentligen kreativa problem just nu, eller behöver jag något annat, som mat, sömn, socialt umgänge, ekonomisk trygghet, motion eller få ett vardagsproblem löst?
* Dra gränser mellan arbete och fritid. Det här var framförallt ett problem innan jag började med tidningsbudandet som gett mig struktur. Jag vill minnas att jag hanterade det hyfsat genom att skriva förhållningsregler åt mig själv och sätta upp på väggen. Det stod inte vad jag skulle göra under vilka tider, utan vad jag INTE fick göra. Inget datorspelande före 18.00. Inget skrivande efter 22.00. Till exempel.
* Är jag inte nöjd med vad jag uträttat när dagens tid och energi tagit slut? Skriv en lapp om vad jag ska börja med nästa dag!
* Är det tråkigt? Det kan vara en konstruktiv känsla, men den är svår att läsa. Jag kanske abetar från en undermålig idé. Tillbaka till ritbordet! Är det en tråkig textpassage? Tänk om! Bryt flödet! Överraska mig själv med min bortglömda briljans! Fast det kan också vara så att arbetet går för långsamt. Inte heller detta behöver ha en enkel lösning. Tänk igenom mina arbetsmetoder och se efter vad som kan göra dem smidigare.
* Är det frustrerande att jag inte får något gjort? Det kan vara för att jag helt enkelt inte lagt tid på att arbeta med mitt projekt de senaste dagarna. Duh!
Den näst sista punkten är en ny insikt som jag är väldigt nöjd med. Tristess i arbetet som en geigermätare för att jag gör något fel. Ett instrument att läsa med förstånd.
Idag har Bobbi skrivit ett nytt blogginlägg som är härligt rofullt. Det är gött att vara kreatör.